Och så idag..

i OBSERVERA;
- KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS!

...och så idag inträffade en utav mina fasor på våran lunchpromenad!!

Ute i skogen går jag, Aramis springer glatt lös och rejsar i nysnön. Jag tar tillfället i akt och springer och gömmer mig bakom en gran, kanske går det en halvminut då han ganska genast finner mig. Vi fortsätter vår vandring då jag får en ridé om att träna liter. Jag kallar in honom att sitta fot, böjer mig för att berömma och då - en otroligt vedervärdig arom når mina luktceller. Jag förstår ganska så snart att Aramis har kalasat bajs, människobajs x. Jag som har någon form av fobi när det kommer till just mänsklig avföring struntar i träningen och går vidare, känner att jag inte vill gå hem (U jag vill inte ha med mig något bajsmonster innanför min ytterdörr!). Jag kastar snöbollar åt honom i tanken att han ska rensa munnen litet. Vi går slutligen tillbaka hemåt då jag ser toalettpapper med mera nära inpå vart jag sprang och gömde mig, förbannat (JÄ*LA så vedervärdigt!#73%!!).Aramis kommer nära inpå mig och jag känner åter aromen varpå jag kastar upp tills det slutligen endast återstår en brungrön kulör av galla ur mitt innanmäteh. Ångest rent ut sagt, men enbart för mig då "Misse" visar sig vara dagen till ära riktigt lycklig och salig över nysnön som kommit.

Nu är vi hemma efter en riktigt lång promenad. Aramis är tvättad och hans mun är spolad, så även hans halsband och kopplet@. Jag har även sanerat mig själv € och hoppas nu att varenda mikroskopiskt lilla partikel av avföring numer är långt borta. I och med detta är jag helt slut. Borde egentligen vara ä hungrig men tack vare omständigheterna är jag det inte. Ska nog lägga mig och vila istället så kanske man får litet perspektiv på sakens!

Tack för mig! }

En bild säger mer än 1000 ord.

Hej mitt vinterland!

Så vaknade vi på morgonen och såg genast genom fönsterrutan hur stora snöflingor yrde ner på den snöbeklädda gräsmattan, måste ha kommit en decimeter eller två. Det brukar vara lite ångestladdat med första snön, men så var inte fallet denna morgon. Det var faktiskt rätt uppiggande och jag längtar till det har kommit rikligt med snö och det är vindstilla, dock inte för kallt. Saknar hästen något så otroligt just idag, saknar ridturerna då vi plumsade fram i djupsnön, då det var knäpp tyst i skogen och allt som hördes var knastret från snön!

Morgonen har spenderats mestadels utomhus och Aramis har minsann gett gott betyg åt vintervädret. Han sprang mer eller mindre till dörren och tittade på mig hela tiden efter att vi vart ute på gården och lekt på förmiddagen. Så eftersom man är en snäll och glad matte så klädde jag på mig ordentligt och så begav vi oss ut. Var ute säkert en timme i skogen och gick. Han sprang lös och njöt i fulla drag, sedan åkte kopplet på och vi promenerade hem. Han hade inte riktigt tid att gå ordentligt i kopplet, intrycken tog överhanden och nästan så att jag åkte på skorna hem. Men det bjuder jag på idag!

Efter att vi kom hem fick han ta det lugnt en stund, sedan åt han och nu ligger han totalt avslagen vid mina fötter. Kan säga att det är kärlek som kramar om hjärtat när jag tittar ner på min lilla gosse!

I helgen blev det ingen kurs eftersom jag varit rejält sjuk, är fortfarande inte frisk. Men helt klart på bättringsvägen. Hade verkligen sett fram emot kursen men man får ta saker för vad det är och inse att man faktiskt inte kan välja när man har tid att vara sjuk och när man inte har tid. Har iaf inhandlat en apportbock, så nu ska vi börja träna lite med den.

Kort och gott sammanfattat. Nu bjuder vi på några foton och en film från morgonen.