2009-2010

GOTT NYTT ÅR!

OCH GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET.

Länk.

http://www.facebook.com/album.php?aid=178086&id=539180375&l=1146478ec9

" Dopparedan' "

FRÅN OSS ALLA - TILL ER ALLA;

NÄRA & KÄRA, TVÅBENINGAR & FYRBENINGAR -

VI ÖNSKAR ER EN RIKTIGT

GOD JUL!

Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y Y

19:e December.

Så var jag hemma då. Eller kom ju hem redan i söndags. Har varit hektiskt första dagarna på denna vecka då jag blev sjuk på måndag, har jobbat x-tra och dessutom haft skola. Det enda som var "tur i oturen" var väl kanske att medan jag hade feber och var som mest sjuk var det ändock -25 ute, så Misse hade hursomhelst fått klara sig utan långpromenad.

Vad har vi gjort då? På måndag hann vi faktiskt med en långpromenad på dagen, fick feber sen på kvällen. Tisdag och onsdag hade vi lugna gatan och gjorde ingenting speciellt - tisdag var jag själv i en feberdimma och sov merparten av dagen. Min pappa kom och rastade Misse åt mig på kvällen. Onsdag var jag tvungen till skolan för en sista lektion, var väl i princip det jag orkade med. Typiskt att sambon har jobbat eftermiddag denna vecka (eftermiddag = inte hemma, 13-30-00.30) så jag och Misse har mest sovit. Han tyckte nog inte alls att det var speciellt intressant. Men så på torsdag kände jag mig något bättre och temperaturen visade -16 grader, så vi promenerade iaf ut 45 minuter så han fick rasa utav sig lite energi. Fanns en hel del att göra av med kan jag säga efter två dagar med enbart 10-15 minuters rastrundor.

Sedan igår så var det enbart 10 grader kallt, så vi gick ut på dagen 1,5 timme - det var riktigt härligt, sen på kvällen gick vi ut en runda till på 45 minuter och tränade lite, bland annat platsade jag honom och gick ut och gömde saker i snön som han fick leta upp - jätteskoj. Han vill gärna tjyva och kuta iväg direkt så jag måste verkligen anstränga mig för att han inte ska rusa på direkt. Sedan har vi sovit gott och länge idag, ända till 10.30. Just hemkommen efter en långpromenad som var litet över timmen lång, bara 8-9 grader. Efter -25 så känns -9 som rena julihettan. Längtar till sommaren nu - tänk vad härligt med ljuset och värmen - suck!

Har som sagt inte så mycket att komma med nu så jag bjuder på en bild på Aramis och "Morfar".

En lååång svans!

Plus två!

Efter vissa påpekanden så gissar jag att det kanske är dags att uppdatera här lite? :)

Vart ska man ta vid och börja? Är inne i slutspurten i skolan nu så det är en hel del skola som fyllt mitt huvud sista månaderna, hojja, 2 veckor kvar till L O V ! - sedan så är det time för att ladda om batterierna.

Kan välan börja med att skriva att det är +2 grader ute idag, riktigt härligt. Vi går våra långpromenader var dag och både jag och "Misse" älskar det. Passar även på att lägga in lite träning under promenaderna, lite bus och lek också emellanåt. Sedan hinner vi ju upptäcka en hel del eftersom vi oftast är ute mellan 1,5 - 2 timmar. Träffar skidåkare och skotrar, nu har han tom. fått lukta på en skoter. Han har dock inte visat sig så brydd i skotrar hittills. Tar mig ordentlig tid för allt som korsar vår väg, stannar upp och tittar och luktar och undersöker. Tycker att det minsta jag kan ge honom är tid - det måste ju få finnas utrymme för honom för att kunna förstå, och man blir ju knappast världsvan över en natt. Begär inte så mycket av honom annat än det som vi har tränat tidigare, fokuserar nu mest på trygghet eftersom jag tydligt märkt att han är i en "fas" nu. Han är ju fortfarande allt som oftast väldigt lugn och trygg och har hittills inte visat annat än glädje och kärlek till alla människor och djur som han mött. Så vill jag såklart även att det ska förbli.

Har julpysslat litet hemma också, tillverkat en krans till ytterdörren bland annat. Men jag har inte hunnit baka någonting än tyvärr. Får ta mig tid att baka nästa vecka kanske! Igår var en kompis med hennes 4-åriga dotter på besök, hon och Aramis fann varandra efter en stund och Misse var jätteduktig, tycker det känns viktigt att han lär sig hur man ska vara med barn - är som sagt inte det minsta orolig för att han skulle göra något dumt, det enda som eventuellt skulle kunna inträffa är att han skulle kunna buffla omkull ett barn om han är för triggad, vilket jag vill lära honom att han inte bör bli. Men han hajjade och de lekte jättebra :) Han sprang och hämtade leksaker som han gav åt henne och hon kastade. Så underbart att se! Kaka söker maka?

Hursomhelst så sticker jag ner till stockholm på torsdag med en kompis, ska gå på idolfinalen på fredag har ju varit en gång tidigare och då med samma vän. Var en riktigt rolig show så vi har höga förväntningar nu på denna. Sedan så får jag såklart träffa syrran och barnen - ska bli riktigt skoj. Det enda är väl det att jag kommer vara ifrån "Misse" i fyra hela dagar, det längsta jag har varit ifrån honom hittills. Och som den hönsmamma man är så känner man sig såklart lite "eljest" :)

AJA! - C'est la vie!

Snöflingor och kamerablixtar

Hej!

Har inte hänt alltför mycket senaste tiden. Har varit ute på låånga promenader/"strosader" den senaste veckan, varje dag. Kännts som om vi behövt det båda två, kanske framförallt jag själv eftersom att det känns som jag har lite för mycket att tänka på just nu. Vädret har hållt sig förhållandevis milt. Snö har det kommit - mycket snö. Idag till exempel så var det bara 2 grader och vindstilla ute, riktigt härligt och julkänslan börjar infinna sig. Det enda tråkiga är att mörkret smygit sig fram. Redan vid 14 börjar det skymma. Om det inte vore för all julbelysning som börjat pryda fönster och gårdar så hade man nog blivit deprimerad! Igår var vi ute 2 timmar, jag kan nog knappast säga att vi promenerade, plumsade vore en mer korrekt beskrivning på vad vi gjorde. Har jobbat en del med honom och nu börjar man se resultat, och killen börjar få riktigt bra "koppelhyfs". Den nya kameran kom för några dagar sedan, gissa vem som stått modell? Kan säga att det inte är det allra lättaste att fota med den, manualen är ju fasiken lika tjock som en bibel. Har inte läst den ännu utan bara fotat en jädra massa. Tänkte lägga in lite misslyckade eller lyckade, bestäm själv- bilder.

Hare!

Kanske ser aningen butter ut? Faktum är att han ligger och tuggar gottis!

Tuggar grus?

Ätit fil!

Zzzz...

Tupp?

Plusgrader och sena nätter.

En härlig helg har passerat. Har vart skönt väder ute och det har blivit härliga promenader, idag har temperaturen tillochmed varit på plusskalan. Igår har vi för första gången träffat på en skoter, eller rättare sagt två skotrar. Misse tittade intresserat, den andra skotern vi såg körde nästan över oss när vi promenerade ner mot kullen efter kärleksstigen, den vart han heller inte rädd för - fastän jag själv höll på att hoppa ur skinnet - för vad fan har de på gångstigar att göra? ska dock inte säga att Misse är stencool, idag var grannens bil nämligen jättefarlig, den stod parkerad och var tyst och snäll - men Aramis anade minsann ugglor i mossen och raggade och talade om att han minsann såg den, med stora ord! Jaa dessa vovvar! Idag har jag dagen till ära bakat eget hundgodis efter inspiration från Annika, fick även lite hjälp av henne med recept och så. Var lite orolig att jag skulle misslyckas (som vanligt då!), men nu har jag två fulla byttor i skafferiet med "home made doggy snacks" som fick 10 poäng av Misse vid provsmakningen! Tack till Annika för inspiration och hjälp - mest tack får du från Misse förståss!
Så även ett Stort Grattis till er - Annika och Imsan som gjorde debut i lydnadsettan och blev uppflyttade idag!

De är så jäkla duktiga och ambitiösa, känns som om man ligger ljusår efter. Fast vi jobbar ju på och sysselsätter oss. Säger som jag alltid sagt; är inte alls säkert att jag kommer komma in på någon tävlingsplan. Visst skulle jag vilja, men jag har nog inte nerver eller tuffhet nog för att palla. Men kaaaaanske :)
Här kommer bildbevis på baket! Natti.

Falu rågrut??

Monster och demoner!

Idag har jag varit dagmamma åt Ludde, det var mycket uppskattat - av Aramis vill säga. Så till den milda grad att han vart totalt tossig stundom, men efter en sprutt med vattensprutan så taggade han ner. Även Ludde fick sig ett sprut eftersom jag minsann vet att den lille herrn absolut inte är så oskyldig som han ser ut att vara Hojj, min inledning där lät inte alls bra, som om vi haft en grym dag. Nej, nej - tvärtemot. Vi har varit ute läääänge och promenerat, lekt och tränat. Kanon att ha med en till hund på promenaden, man kan göra så mycket då. Tränat lite på att han ska sitta lugnt och sansat när Ludde passerar och tillsist gick det kanon, då avancerade vi lite och Per gick med Ludde likt en cirkel runt och det funkade det med. Misse vill ju så gärna peta, röra, buffa, lukta, smaka, känna, prata (jaa! du läste rätt) med allt han ser, människor och hundar. Han är sådär barnsligt naiv på något sätt och tror att allt som finns till är för honom, att allt är snällt, glatt och mysigt. Men jag som har levt lite längre vet ju att så inte är fallet, så jag försöker arbeta framåt och undvika de värsta fallgroparna. Nåväl, efter våran långa promenad så slog vi oss till ro en stund, sedan åt vovvarna varpå de sedan däckade förnöjt! Misse måste ha sett ett spöke senare, för från tomma intet kom joooordens skall och hopp, varpå han malde på med skällandet - han är verkligen inte den som vanligtvis har nära till skall, det är få gånger han har skällt hittills i sitt liv må jag säga. Hursomhelst så sa jag åt honom att sluta, men icket. Fick ta honom till mig och lugna ner honom med lite massage över bröstet. Hela proceduren upprepades åter en gång, enda skillnaden var att jag sa åt honom lite skarpare denna gång, men fort insåg jag det vara lönlöst, så jag fick lugna gossen igen - det upprepades inte fler gånger. Han somnade! Har inte direkt försökt analysera saken, jag är ju medveten om att han är i någon fas nu. Sedan så är Ludde den som hakar på minsta lilla, (han har däremot mkt nära till skall) så jag gissar att redan första gången kanske han hörde något som sedan Ludde spädde på. Eller så är det så att monster finns i mitt kök? Nåvars! Det var det, haft en bra dag. Om än slutet på dagen mest tillbringats halvtom sovandes, halvtom vaket - har varit totalt slut (kanske har det någonting med skolan att göra?!)!

Nu är det natta!

8:e November.

Jisses vad det går framåt, snart är det ju jul för bövelen!

Idag då? Dagens början tyckte nog inte "Misse" var särskilt spännande. Husse var på jobbet och matte var bakis och trött, endast en tiominutersrastning på morgonen innan frukost, sen sov vi några timmar till - sköönt, tyckte iaf matte. På eftermiddagen dock så tog vi en lång promenad, först promenerade vi upp till kaptensgården, lade in lite träning under vägen upp, väl uppe så stannade vi vid kaptensgårdshuset (vad det nu heter?) och tränade lite platsliggning, sedan platsade jag honom och gick ut i djupsnön och gömde min handske, skickade honom att söka och han hittade direkt - jättekul då det var första gången jag provade och han hajjade. Han kom in, gav mig vanten, fick en godis. Sedan gick jag iväg igen, gömde vantar och koppel, samma procedur - kanon, han sprang två gånger och kom direkt tillbaka till mig med fynden, fick belöning. Vi fortsatte gå, gick till kyrkogården, sedan vände vi om och gick tillbaka hemåt. 1,5 timme var vi ute. Jag har börjat lägga in lite övningar under promenaderna. Tränar också mkt på att gå fint i kopplet, vissa dagar går det kanon och vissa dagar går det inte alls. Men jag försöker bara hålla mig cool och lugn, allt har sin tid tänker jag. Fast jag måste medge att han är i någon "period" nu, visst lyssnar han, men han kan vara aningen slamsig ibland och eftersom jag inte är någon undermänniska så medger jag att visst, ibland brister tålamodet, dock endast för ögonblicket, men ibland är det ju allvar och då måste han lyssna, det kan ju vara fara och färde. För mamma vet ju bäst, är det inte så? :)

Sedan på kvällen så fick vi celebert besök av Siv och Zmilla, Kägga, Helena och Ludde. Zmilla är en blandning mellan labbe och schäfer, en cool dam som är till åren. Aramis vart stormförtjust. Han vill ju till att bli lite överstissad, men Zmilla är ju världsvan och hon var så cool att hon hade lugnande effekt på honom, det slutade med liggandes mys på köksgolvet. Det är ett tag sen de träffades sist och idag tog Zmilla genvägen under "Misses" mage, så jag gissar att han har växt till sig lite. Ludde tyckte nog det var skönt att Aramis härjade med någon annan idag så att han slapp, han är ju trots allt bara 10 kilo stor (a.k.a Aramis styvbror, blandning mellan bichon havanais/frisé) och eftersom Aramis är rätt bufflig så brukar Ludde tröttna på honom, tror jag det - kan bara föreställa mig själv om en människa på 200 kilo bufflade på mig!.

Nu sover han som en stock mammas lilla hjärta. Det är inte lätt att vara liten alla gånger!

Tappat tråden.

Jag har litet tappat tråden i skrivandet här. Men då och då kommer motivationen, har haft rätt mången huvudbry sista tiden känns det som.

I helgen har det blivit långpromenader och hundbus, ingen "skogsmeny" har förtärts sen sist - tack och lov! På lördagen var vi upp i Nautanen med Monica och Marie-Louise samt alla fyrbeningar. Aramis var totalt överlycklig och tyckte det var på tok för längesedan de alla var i samkväm. Han stack genast och fann sin jämlike i Sara. Han skötte sig mest som en yngelslyngel gör - men rätt harmlöst dock, för inte ens pappa Micke orkade engagera sig i honom. Däremot tyckte Iza att han nu var äckligare än pesten, men efter att Aramis dragit några repor förbi henne så tyckte hon nog att han var litet intressant och skulle nog bra gärna vilja våga leka tillsammans med honom och Sara. Mimmi var fullt upptagen med sina pinnar och Misse fick sig allt en åthutning då han inkräktade på hennes frid. Monica och Marie-Louise lade spår åt sina vovvar, men jag och Per och Aramis var tvungen att fara hem och förbereda våran middagsbjudning. Har lovat Aramis att han ska få sig ett spår här i dagarna - och jag håller vad jag lovar.

Bidrar med några bilder;

Och så idag..

i OBSERVERA;
- KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS!

...och så idag inträffade en utav mina fasor på våran lunchpromenad!!

Ute i skogen går jag, Aramis springer glatt lös och rejsar i nysnön. Jag tar tillfället i akt och springer och gömmer mig bakom en gran, kanske går det en halvminut då han ganska genast finner mig. Vi fortsätter vår vandring då jag får en ridé om att träna liter. Jag kallar in honom att sitta fot, böjer mig för att berömma och då - en otroligt vedervärdig arom når mina luktceller. Jag förstår ganska så snart att Aramis har kalasat bajs, människobajs x. Jag som har någon form av fobi när det kommer till just mänsklig avföring struntar i träningen och går vidare, känner att jag inte vill gå hem (U jag vill inte ha med mig något bajsmonster innanför min ytterdörr!). Jag kastar snöbollar åt honom i tanken att han ska rensa munnen litet. Vi går slutligen tillbaka hemåt då jag ser toalettpapper med mera nära inpå vart jag sprang och gömde mig, förbannat (JÄ*LA så vedervärdigt!#73%!!).Aramis kommer nära inpå mig och jag känner åter aromen varpå jag kastar upp tills det slutligen endast återstår en brungrön kulör av galla ur mitt innanmäteh. Ångest rent ut sagt, men enbart för mig då "Misse" visar sig vara dagen till ära riktigt lycklig och salig över nysnön som kommit.

Nu är vi hemma efter en riktigt lång promenad. Aramis är tvättad och hans mun är spolad, så även hans halsband och kopplet@. Jag har även sanerat mig själv € och hoppas nu att varenda mikroskopiskt lilla partikel av avföring numer är långt borta. I och med detta är jag helt slut. Borde egentligen vara ä hungrig men tack vare omständigheterna är jag det inte. Ska nog lägga mig och vila istället så kanske man får litet perspektiv på sakens!

Tack för mig! }

En bild säger mer än 1000 ord.

Hej mitt vinterland!

Så vaknade vi på morgonen och såg genast genom fönsterrutan hur stora snöflingor yrde ner på den snöbeklädda gräsmattan, måste ha kommit en decimeter eller två. Det brukar vara lite ångestladdat med första snön, men så var inte fallet denna morgon. Det var faktiskt rätt uppiggande och jag längtar till det har kommit rikligt med snö och det är vindstilla, dock inte för kallt. Saknar hästen något så otroligt just idag, saknar ridturerna då vi plumsade fram i djupsnön, då det var knäpp tyst i skogen och allt som hördes var knastret från snön!

Morgonen har spenderats mestadels utomhus och Aramis har minsann gett gott betyg åt vintervädret. Han sprang mer eller mindre till dörren och tittade på mig hela tiden efter att vi vart ute på gården och lekt på förmiddagen. Så eftersom man är en snäll och glad matte så klädde jag på mig ordentligt och så begav vi oss ut. Var ute säkert en timme i skogen och gick. Han sprang lös och njöt i fulla drag, sedan åkte kopplet på och vi promenerade hem. Han hade inte riktigt tid att gå ordentligt i kopplet, intrycken tog överhanden och nästan så att jag åkte på skorna hem. Men det bjuder jag på idag!

Efter att vi kom hem fick han ta det lugnt en stund, sedan åt han och nu ligger han totalt avslagen vid mina fötter. Kan säga att det är kärlek som kramar om hjärtat när jag tittar ner på min lilla gosse!

I helgen blev det ingen kurs eftersom jag varit rejält sjuk, är fortfarande inte frisk. Men helt klart på bättringsvägen. Hade verkligen sett fram emot kursen men man får ta saker för vad det är och inse att man faktiskt inte kan välja när man har tid att vara sjuk och när man inte har tid. Har iaf inhandlat en apportbock, så nu ska vi börja träna lite med den.

Kort och gott sammanfattat. Nu bjuder vi på några foton och en film från morgonen.

Lite slö med skriverierna..

...men det har varit annat som tagit fokus från bloggandet!

Hursomhelst, har spårat 2 gånger i veckan och det har gått rätt bra båda gångerna. Gissar jag måste ta tag i att träna apportering för att få honom att plocka upp apporten. Men jag har inte direkt några krav på honom än. Vi har kul och det är huvudsaken. Han har tagit sig till slutet och jag har släppt ut honom lite längre på linan då jag känt att det har varit bra drag, han har haft några tapp men rett ut dem själv lugnt och stilla. Han har börjat till att bli taggad på spåret nu och avger pipljud när selen åker fram. Selen på = nosen i backen, är så roligt att se att vi hittat något som vi båda tycker är roligt.


Annars har vi tränat litegrann, promenerat här och där och i skogen. Jag har klippt sönder ett gammalt påslakan och flätat en kamptrasa åt honom som han verkligen älskar! Kampen har det hänt mycket med senaste veckan och jag känner ordentligt med motstånd nu. Lägger in en film från kvällen (ni får ursäkta den slitna matten, för hon har endast sovit 2 timmar natten och hunnit med en heldagstripp till luleå och tillbaka.)


Senaste vikten jag tog för någon dag sedan var 33,8 kilo - är nog kanske lite för knubbig nu?
Well, på återseende!
Demon eller schäfer? :D

Helg!

Händer inte alltför mycket här just nu då all tid går åt till flyttpackning, städning och så vidare.

Har vart mycket ute och utforskat och sprungit i skogen här och där. Lagt ett litet spår på fredag och ikväll var vi och promenerade i abbortjärn där vi även nötte lite kommandon. Han tar det mesta med ro och är nöjd med att få vara med överallt och ingenstans. Känner mig så lycklig när han jämt och ständigt kommer till mig med alla sina saker. Framförallt då han ibland kommer bara för att ge mig sina ben eller då han kommer och vill att jag ska hålla så vi kan "beta av det tillsammans". Då känner man hur hjärtat smälter!

Har förresten fått en Fiddy (en liten cross) idag. Har velat ha och tänkt köpa en länge. Synd bara att den kom så nära inpå vintern, men då hinner jag fixa med den till nästa sommar. Hade tänkt åka på klubben och titta på tävlingarna imorgon, men jag har rätt späckat schema så jag får se hur det blir. Monica tipsade mig och tyckte jag ska följa med och gå kurs i Kiruna i Oktober, har anmält mig och Aramis, så det känns spännande och samtidigt nervöst.

Lägger upp någon bild från ikväll.

Aramis & Fiddyn.

Älgkalv?

..Sluuuta nu att fota så jag får gå och lägga mig!