Våren är här!

Slask, slask och åter slask säger jag bara. Men det gör ingenting, för nu är våren här och det gillar vi. Luften känns frisk och klar och temperaturen håller sig på plussidan.

På Måndag fick lilleman arbeta, jag och Monica gick med hundarna i sele och lina och mötte upp Annika som var ute och promenerade med Irra. Det var strålande väder och vi alla njöt i fulla drag - inte minst "Misse" som älskar att arbeta med kroppen. Efter promenaden sade vi hejdå åt Annika som åkte hem till skåneland. Annika har ju introducerat mig för targetträning och vi har jobbat litegrann med det. I Fredags hade vi spelkväll igen, alla hundar var med och skötte sig förvånansvärt bra med tanke på hur livat det kan bli när tvåbeningar spelar spel. På Måndagskvällen var vi ute på klubben och tränade lite med Lena och Puma. Det känns som om jag har börjat komma underfund med min egen jycke ganska så bra nu och det känns skönt. Efter träningen for vi till Monica och drack en kopp kaffe, Marie-Louise och Iza kom också dit samtidigt som oss. Iza har inte alls varit sådär överförtjust i buffliga "BulldozerMisse", men det verkar som om hon klarar av att vara i samma rum som honom ganska så bra nu - det är så kul att se.

Igår var vi och jobbade med sele och lina igen och efter det for vi in till stan och strosade, det gick hur bra som helst. På kvällen kom en kompis som har två hundar Misseman aldrig har mött - men efter att ha bökat ett tag så gick det jättebra att promenera tillsammans och han var bara lycklig och slamsig som slynglar är mest.

Idag har det inte hänt särskilt mycket annat än vanliga promenader - men man kan ju inte ligga på topp var dag. Har anmält till försäkringsbolaget att Aramis är kastrerad och får ju där med lite billigare försäkringspremie. Har ju helt glömt att skriva att det har beslutats att det inte blir något MH på klubben i år, vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Inte för att jag nödvändigtvis hade tänkt tävla eller så, men jag hade viljat göra bort det nu och inte nästa vår. Får ju hursom ändå tävla om jag vill fram till September månad.

Jag tog bort de så kallade självförsvinnande stygnen på lördagskvällen och de ser jättefina ut nu. Äntligen! En sak kan jag då säga att hittills har jag inte sett någon som helst aptitökning på Aramis, heller inte ett endaste kilo plus och nu är det snart en månad sedan som operationen gjordes. Aja, den som lever får väl se. Ska bli intressant att se hur pälsen kommer bli, nu har han ju fällt och fällt hur länge som helst känns det som. Plockat, kammat och dammsugit flertalet ICA-kassar med päls - han ser bedrövlig ut rent ut sagt.

Nu avrundar jag och bjuder på några bilder från Måndagens promenad.