Vackra höst.

Är så vackert ute just nu...och framförallt så är det myggfritt.

Vi har tränat ute på klubben och jag har kört mycket positionsträning, just för att få fokuset på mig och inte på allt och alla andra...som tur är har det varit annat folk ute och tränat samtidigt som oss nästan var dag så vi har fått bra med störning. Och han har skött sig över förväntan bra. Tycker mig se att positionen blir bättre och bättre och han kan om han vill min lilla vän, dock tjorvar vänstersvängarna. Men det jobbar vi på, har börjat köra lite vänstervolter bara för att få in honom i ett bra "vänstersvängsläge" så att jag får chans att verkligen berömma honom där jag vill ha honom.

Här är en bild ifrån torsdagskvällen.

Idag fredag så har vi varit ut till Iso Puolamaajärvi och plockat upp årets potatisskörd. Har varit en härlig dag, med fint väder. Låter bilderna tala. Kan berätta att jag kom hem ikväll med en mycket trött hund:)

Annars så går det undan, minst sagt full rulle i skolan, men kul är det.

Nu får det räcka, ska kolla en film och sedan är det god natt!

På återseende.

Kanske på tiden...

...att jag skriver lite här!

Har varit så trött sista tiden att det har varit näst intill obeskrivligt. Inte gör det saken bättre att det nu direkt vart full rulle i skolan med algebra, matte, fysik, kemi och biologi på schemat, men vad tusan; när man tror att man inte har någonting mer kvar att ge - så har man minst 50% kraft kvar - är det inte så det sägs?

Förutom att jag har jobbat en hel del så har vi har spårat, tränat lydnad och joggat. Här för någon vecka sedan var jag ute med Monica och vi lade för första gången ut ett spår åt Misse med övergångar - det gick över förväntan bra. Har inte lagt något fler spår med övergångar sedan dess, så det borde jag nog ta tag i här snarast. Det märks på lilleman att nu är det lite rusningar i systemet. Han är helt olika beroende på dagsformen. Ena dagen kan han allt, andra dagen ingenting och tredje dagen kan han sisådär. Ena dagen är han cool, andra dagen är han stissig och den tredje dagen är han halvtomhalvt. Kan inte förklara bättre än så. Men det hör väl ungdomen till har jag visst hört!

Förra helgen var vi ett gäng på nio personer som hade arrangerat en träningshelg tillsammans. Det var en superkul helg! Alla hjälpte alla, vi körde lydnad, spårade, skotträning, grillade och endel tränade även lite bruks/lydnad + att vi åt god mat. Hade tyvärr inte med mig kameran denna gången.

Kommer att plugga över hundra procent denna termin plus att jag ska jobba deltid - så det kommer nog bli aningens fattigt här i bloggen. Men det bjuder jag på.

Nu är det nattinatt!
/Tröttmössan Johansson.

Träning!

Vi har tränat aktivt hela veckan tillsammans med Lena och Puma. Vi har tränat hopp över hinder, position, ställande mm. Det har gått ganska så bra. På onsdagen for vi ut och lade spår, jag lade spår åt Puma och Lena lade spår åt Aramis, sedan lade Lena även ett spår åt Nova. Det som kanske var lite dumt var att vi var i farten då det var som varmast....det var riktigt hett den dagen, men trevligt hade vi det och det gick ganska så bra. Misse spårade bra, men halvvägs gjorde han ett ganska stort tapp och vart trött. Men efter det gick det som på räls till slutet igen så ett tapp med en liten vila i hettan gjorde ingenting. Här kommer några bilder som jag har stulit ifrån Lenas blogg:

Puma har hittat en apport.

Misse



Nova är redo.

På onsdagskvällen for jag sedan ut med Monica och vovvarna och promenerade på stan, där min lilla jycke passade på att bada i båda fontänerna. Han fick sig en dusch sedan när vi kom hem, för man vet ju aldrig riktigt vad som kan finnas i vattnet på stan! Hursomhelst så var det en riktigt härlig promenad.

Dessa bilder är tagna ifrån Monicas blogg:

Jag och vovvarna.

Monica, Micke och Sara

Misse i en av fontänerna.

På fredagen var det meningen att vi skulle ta en vilodag. Men så blev det inte riktigt! For runt på stan och flängde och var in på alla möjliga affärer och handlade lite smått och gott. När vi väl hade handlat på Dollartstore så kom jag på att deras stora parkering var en utmärkt plats med bra störning att träna lite lydnad på - sagt och gjort. Körde lite positionsträning och även en platsliggning där, det gick riktigt bra!

Idag lördag har det minst sagt varit en hunddag. Jag, Per och Monica gick med vovvarna från Kullen till Malmberget och sedan in till Gällivare. Kan tippa på att det var en promenad på cirka 1,5 mil. Riktigt härligt var det och lång tid tog det :)

Senare på kvällen hade vi planerat spårning Jag, Per, Monica, Lena och Marie-Louise plus alla vovvar. Klockan 19 träffades vi hos Monica, Sedan stack vi ut efter bomselevägen och alla lade ut sina spår. Medan spåren låg gjorde vi upp eld och Monica hade tagit med kaffe, korv och fika. Så vi mös på en stund innan det var dags för spåren. Jag lade ett apellspår år Misse. Idag gick han klockrent - det kändes nästan som om spåret skulle ha varit för kort. Men nu är jag taggad till tusen, så kanske så åker jag ut imorgon och lägger ett spår, fastän jag hade tänkt att han skulle få sig en vila imorgon. Nåväl, vi kom hem från skogen efter 22 och nu är både matte och jycke ganska så trött. Här är en länk med några bilder från ikväll: http://www.facebook.com/album.php?aid=239772&id=539180375&l=647a6c5aa4

Detta vart alltså en komprimerad berättelse efter en lång och givande - inte för att tala om fullspäckad vecka.

På återseende!

Kurravaarahelg.

Helgen har varit kanon! Vi var fem deltagare vilket var alldeles lagomt. Fyra från gällivare; jag, Monica, Marie-Louise och Anna. Sedan var det en jättetrevlig tjej från Kiruna - ursprungligen stockholm tror jag som också var med. Känns som om vi var ett bra gäng och riktigt trevligt har vi haft det. Blir ett alldeles för långt inlägg om jag ska skriva allt, men litegrann ska jag berätta hade jag tänkt. Jag och Monica kom till Kurravaara på fredag eftermiddag.

Vi har varvat teori och träning, jag har fått många idéer till fortsatta träningen och det känns som om det denna gång gick mycket bättre än sist vi kursade, inte för att det gick dåligt då - men det är som om han har landat aningens mer sedan sist. Vi har tränat med apporten, hopp över hinder, ingångar, läggande, ställande mm. Gjorde en platsliggning där vi fick beröm för att han ligger så fint och avslappnat... det betyder att vi kommer fortsätta som vi hittills gjort med den träningen, men kanske öka på svårigheten och lägga in störningar. Platsliggning kan man nog aldrig träna nog! På söndagen var han ganska så trött så till en början körde vi på rätt lugnt, men till sista passet så hade han hunnit "vila sig i form" så vi fick till några fina lägganden på slutet!

Vi har bott i en lavvu(kåta) jag och Aramis - det var riktigt mysigt, kändes lite som att leva vildmarksliv. Kanske jag och misse ska sticka ut med tält och vandra någon helg här framöver?!.

Vi har ätit god mat, grillat, fikat, "kaffat" och Aramis har badat. Det har minsann skrattats en hel del denna helg. Carina och Lasse ska ha ett stort Tack för en superduperhelg. Stämningen har varit på topp hela helgen verkligen! Är nog inte många människor som är så gästvänliga som de är. Kurravaara är jättevackert, och för att komma sig ut till Carina så måste man åka båt. Jag kan berätta att Aramis nära inpå välte båten på fredag då vi åkte över - vilket gjorde mig måttligt spänd på söndag då vi skulle hem, och åka båt igen. Men nu hade han ju åkt båt redan så denna gång gick det kanon, han hängde med framtassarna över båtkanten och doppade ner huvudet lite då och då medan vi åkte över. Min härliga men besvärliga lilla plutt!

Det är så givande att kursa, man får idéer och inspiration, inte minst av att titta på de andra deltagarna. Miljön känns också som en riktigt bra träning i sig, har försökt ha med Aramis större delen av tiden, så han har fått studera de andra ekipagen både leka och träna på planen.

Aramis vaktar helgbostaden.

Fler bilder: http://www.facebook.com/album.php?aid=236264&id=539180375&l=765b10760d

Ser fram emot nästa gång, för det blir det definitivt!

Det var en gång.....

Jag är ju bara en sådan som ofta reflekterar över hur fort tiden rusar. Kan inte hjälpa det. Och min teori är som sådan att när man till exempel är 5 år gammal så är ett år av ens liv en 1/5 av allt man ditintills har upplevt, alltså en ganska stor del. Sedan när man är 20 år är ju ett år bara en 1/20, när man är 50 blire alltså bara 1/50 och så vidare. Allt sätts ju i paritet med hur gammal man är och i relativitet till upplevelser. Alltså enkelt förklarat så upplever man att tiden rusar mer och mer ju äldre man blir. Jag kommer så väl ihåg tiden då ett sommarlov var en oändlighet, medan jag nu knappt hunnit göra hälften av vad jag planerat under sommaren, samtidigt som jag inser att snart knackar hösten på dörren!

Nog om det!

Vi har spårat och tränat en hel del ute på klubben senaste veckan. Har varit jättekul och vi gör framsteg inom vissa områden känner jag. I helgen reser vi till Kiruna/Kurravaara där vi ska kursa för samma tjej som vi kursade för i Maj. Känner mig riktigt peppad. Marie-Louise och Monica ska vara med på samma kurs. Kursen börjar egentligen på fredag, men eftersom jag jobbar - och Monica också så åker vi dit först på fredag eftermiddag.

Imorgon är det surströmming med tjejjorna på schemat, det vattnas i munnen bara jag tänker på det.

Tänka sig att för ganska exakt ett år sedan så var min lilla kille verkligen liten....herregud, kolla bara!

Stora öron.

Oskyldig och trött.

En törstig "bebis".

Det var allt för denna gång, nu är det godnatt!

Senaste månadens bravader.

Egentligen har vi väl inte gjort så mycket annorlunda sedan sist. Vi har spårat, tränat, promenerat, joggat och gjort sådant som vi gör i vanliga fall. Dock har pälsen kommit tillbaka efter tre månaders fällning, så nu ser lilleman inte alls lika förskräcklig ut.

De sista tre veckorna har vi knappt varit ute på klubben och tränat. Var ut en sväng förra helgen, mitt på dagen - och trots att det var lördag så var vi ensamma där ute. Passade på att leka lite på agilityplanen medan vi var där, det tyckte han var roligt.

Idag har min syster åkt hem, hon och barnen; Stella 2,5 år och Le0 5 år har varit här i 10 dagar. Aramis och Leo vart bästa vänner ganska så direkt. Nu senaste två nätterna har båda barnen sovit över här, till Aramis förtjusning, men det märks på min lilla vovve att barn är utmattande. För han har varit ganska så trött och slut och ibland bara somnat mitt i "kaoset" så att säga. Tur att man har världens snällaste hund och slipper oroa sig. Har inte ens behövt fundera på att han skulle göra någonting dumt eller försvara sina grejjer gentemot barnen. Fast å andra sidan så är syrrans barn ganska lugna, om än högljudda stundom:) Men det spelar nog ingen roll, för det ligger inte i hans natur att ens fundera på att göra dumheter som så - och det ska han aldrig få behöva ta till heller, så är det ju bara!

Lägger upp lite bilder. Själv kommer jag jobba eftermiddag kommande vecka, går ju egentligen ständig förmiddag - men nu blev det en liten ändring, men det gäller bara denna enda vecka. Och sedan är det ju så att eftermiddagsskiftet genererar lite bättre lön, så det tackar vi för sedan!
Ska ta mig ut på klubben någon dag innan jobbet hade jag tänkt, sedan blir det sena joggingpass på kvällarna, då jag slutar 22. Men det är ju egentligen som skönast att springa på kvällen tycker jag. Nä nu ska jag gå och dona med "hundmaten" som kokar på spisen.
Har säkert glömt att berätta en massa, men vad gör väl det.

Ha det gott!

Jobba och sova...

...eller inte sova alls!
Har varit en konstig vecka och jag har varit totalt tom i bollen. Sovit en sisådär 3 timmar i snitt per natt och det gör ju sitt. Är jobbigt när man är helt grön på ett jobb och inte är så kallat "självgående". Jag är ju en sådan som har som tycker att det blir jobbigt när det inte finns någonting att göra. Men det kommer jag vet. Snart får jag nog gå med i någon "Stresshanteringsgrupp" om inte annat:) Halvt på skämt, halvt sanning!

Men litegrann har vi ju såklart hunnit med; vi har tagit oss ut på joggingturer nästan varje dag, promenader, han har fått ett spår och så ikväll var vi ut på hundklubben och tränade. Har egentligen inget speciellt att förtälja, känner bara att jag vill skriva och delge att jag är så himla glad just nu och det känns som om kontakten är på gång och att det händer grejjer inuti min lilleman. Han klarar att fokusera mer än jag trodde tydligen och jag kände att jag bara ville hoppa och skutta runt där som värsta galningen då han gick som bäst, men för att vara på den säkra sidan och undvika att bli klassad som alltför mycket idiot så höll jag lite band på mig själv och tjoade lagomt.

Well, plikten kallar 06.00 och klockan ringer 4.40 så nu är det kväller.
Nattinatt.